Skogsymre

Nå blømer skogsymra, Anemone sylvestris. Eg er veldig glad i denne store kvitveisen som eg har hatt nokre år, men er litt "øvegidde" over kor mange eg plutseleg har! Den spreier seg både med rotutløparar og frø, så nå skal eg flytta han over i enga. Der kan han berre slå seg laus!

Verd å venta på

Denne planta fann eg i ein katalog og falt pladask for. Men det skulle gå mange år før planta svarte til bildet i katalogen. Eg trur ho stod i seks, sju år før ho begynte å bløma, og eg hadde vent meg til tanken om at det var eit feilkjøp. Men så...
Blomen kjem før bladene. Det står om Skjoldsildra at ho vil ha fuktig og næringsrik jord. Hos meg står ho tørt. Det latinske navnet er Darmera Peltata.

Barbie badar

Barnebarn leikar ved dammen.
Dokkene får seg ein kald dukkert.

Eit fargerikt fellesskap

Fremst: grønnsisik, grønnfink og bokfink,
bak: dompap ho og hann.

Har forresten oppdaga at dompapen har ein viss "posisjon",
på foringsautomaten er han både hissig og egenrådig, og jagar vekk andre.
Men fin er han!

I opphavet...

Då sa Gud: "Jorda skal la grøne vokstrar gro fram,
planter som set frø,

og tre som ber alle slag frukt med frø i, kvar etter sitt slag."
Og det vart så.
(1.Mos.1,11)

Studie i grønt

Kveldstur i hagen

Ha en fortsatt god søndagskveld!

I can`t get no....

... satisfaction

Bergblomst

I mange år stod Bergenia vekkgøymd og klemt inne mellom buskas, og hadde forståeleg nok ikkje vakse særleg. For to år sidan spadde eg han fram og delte rota og plasserte han på ei rekke mellom plen og bed. For ein fantastisk plante! På eit blunk hadde eg nok planter til ein lang kant, han kan delast og delast og delast. Eg er på jakt etter den med kvite blomar, men får nøya meg med denne så lenge.

Syrinknopp

Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

(Karin Boye)

Frøken løk

Som snø